26 november 2007

A-prov med envis Caddie

Igår startade jag och Caddie elitklass på A-prov. Vid lottningen drog jag startnr 1, vilket kändes jättebra. Vi delades upp i två grupper som dömdes av var sitt domarpar. Och efter en ganska lång väntan under skyttet fick Caddie börja med två "lätta" apporteringar i tät vass - nu skall ju även dessa apporter utföras helt perfekt för högsta betyg så det är egentligen tokigt att kalla någon apport "lätt". Därefter gick vi till det andra domarparet för bedömning. Sista hund i denna grupp skickades ut i ett område för att söka fågel, hittade ingenting och fick kallas hem igen. Och sedan var det Caddies tur att skickas ut i samma område. Och där hade vi vår chans...trodde jag! Såg nämligen att föregående hund inte arbetade effektivt i marken, och hoppades nu på att Caddie snabbt skulle hitta fågel och därmed få plus och fördel. Caddie jobbade fint och intensivt, men hittade inte heller hon någon and och fick kallas hem. Därefter gick domarna ut för att se om det fanns fågel i området som båda hundarna missat. De hittade ingenting! Och ärligt talat hade jag blivit mycket besviken på min Caddie om det funnits fågel!
Sedan förflyttning till nästa drev. Caddie skulle nu skickas ut i dammen för apportering av en and på blankvatten. Vi startade dock en bit från dammkanten och när Caddie kom fram till kanten stannade hon och vittrade. För att sammanfatta det hela...Caddie ville inte gå ut i vattnet utan försvann ner vid kanten och kom tillbaka med en and som varken domarna eller jag visste om. Jag fick skicka på vattenapporten igen, men Caddie envisades med att vilja söka av kanten. Och jag blev förstås lite irriterad på henne och tog till min barska röst och försökte pressa ut henne. Inte då! Caddie hade bestämt sig och såg nu ganska olycklig ut. Och det hela slutade med att jag fick kalla tillbaka henne. Det visade sig sedan att det låg fler fåglar invid kanten, och det var ju givetvis dessa som Caddie hade vittring av. Detta är ingen ursäkt och bortförklaring för min Envetna Prinsessa skall lyda mig. Så enkelt är det! Men, men...tävlingen var över för vår del.
Efter lunch fick jag rycka in som ordinarie apportör och fick då äran att låna Caddies mor. Den snart tioåriga Tian var en ren fröjd att ha med sig. Tack för förtroendet!
Segrare med förstapris och Cert blev en flat - Hinnareds Älton John. En bra retriever fint förd av sin husse Per Karlsson. Stort Grattis! Tror det är allra första gången en flat vinner ett officiellt A-prov! Jättekul!

Caddies mor (och Flugans mormor), den Gudomliga SJCh Moorman's Gentiana.

2 kommentarer:

Anonym sa...

MIN FINA FINA MAMMA!!!!!!
Bamse Kramar

Anonym sa...

Påminner rätt stark om en Lovely tik norrut - fast inte lika vit om nosen...
Kan förstå om en prinsessa är rädd att kyla ner sin mu.....
i det kalla vattnet.